Linn | mamma till S

Det var såklart så mysigt att få komma hem till Chrille igår. Hade saknat honom jätte mycket. 

Dock var det inte lika mysigt att vakna till regnet utanför fönstret. Hade gärna gått ner till vår goda frukost i solen, även denna morgon. Men kommer att kunna leva länge på denna resa. För nu vet man inte när nästa blir av. 

På tal om något mysigt. Igår kände vi första "sparken" eller pluffandet utanpå magen. Jag trodde vi skulle behöva vänta ett par veckor till.

Jag la mig raklång i sängen och säger till Chrille att jag känner det innefrån. Börjar sen att ta på magen och trycka till med händerna och tror mig känna något väldigt svagt. Säjer till honom att känna efter. Han känner först ingenting. Nästa blir tydligare och jag kände med fingrarna om jag tröck till lite på en viss punkt. Tar hans hand mot magen och där kom det. Det bästa var när han la kinden mot och det kommer en puff till. Jag kände ganska starkt innefrån och säger till honom "kände du den där?" han utbrister i någon form av "oj jäävlar vad coolt". Det var en upplevelse i sig. 

Även om jag tycker att det är lite läskigt så är det samtidigt så mysigt <3 och det blir mer och mer verkligt.