Linn | mamma till S

Hon vaknade igen vid 02 och somnade inte om förns minst en timma senare. Börjar fundera på om de kan vara nattskräck? 

Hon är okontaktbar den första stunden, skriker när man tar i henne och är frånvarande/ sover fast hon är vaken. Jätte jobbigt är de iaf och jag har läst mycket om de. Hittar lixom ingen gemensam nämnare, många barn kan uppleva detta om de ex börjar förskola eller de händer andra stora sker i livet. Här ser dagarna ut ungefär detsamma varje dag, lika så nattningarna. De enda som slagit mig nu i efterhand är att hon sover sämre på natten om hon sover lite under dagen. Nu sover hon iaf sin middag så ska klocka henne och hoppas hon sover länge, så kanske hon sover bra inatt (borde ju vara tvärt om) men tydligen inte för många barn. Inatt jobbar även Chrille natt, så de vore skönt om vi slapp vara vakna då. 

Hur som, om en stund kommer Carla hit och hälsar på. Jag ska göra min blåbärspaj igen, för den blev verkligen så god. 

Vår morgon började bra och vi åt frukost ute på balkongen sen gick vi ut på altanen och passade på att njuta av de fina vädret. Selma tog sig ett bad, ja så varmt var de faktiskt på baksidan när solen låg på. Sen har hon vattnat alla blommor och sig själv så nu är ombyte nummer tre på för dagen som knappt börjat.