Han kanske kommer och tar mig....
Hela den här veckan måste jag sova ensam, eftersom att Chrille måste hjälpa sin mamma med hennes nya hundvalp (så måste han sova där), för att hunden måste rastas och ha sällskap de tider hon inte kan vara hemma. Därför blir jag ensam här hemma. Känns rätt udda, vi har sovit med varandra varenda dag i fyra månaders tid. Jag har aldrig sovit själv här hos honom, utom igår och ja. Fan vad det suger! Tack och lov går 2 and a half men mitt i natten som jag kan titta på i sovrummet. Annars börjar mina tankar om spöken pluppa upp i skallen. Får för mig att någon stirrar på mig (känner mig i aktagen) mm.
Idag när vi var och storhandlade förberedde jag mig även på två skvaller tidningar om det blir svårt att sova. Shit vad larvigt det där lät, men jag kan inte hjälpa att jag är en barnrumpa som tror på spöken....
Kommentarer
Trackback