typiskt
Visst är de nästan skrattretande när den lilla hållt mig vaken inatt pga sin förkylning. Nästan var täppt och jag tyckte så synd om henne. När vi vaknar vid 07 så är förkylningen som bortblåst och hon har sovit själv i gymmet sen tre timmar tillbaka. Håller tummarna på att hon kan tänka sig att sova även när Selma gör de, för idag startade min dag med två alvedon de skulle sitta fint med en liten vila.
En annan sak som är sådär är att jag lyckades tappa telefonen i marken igår och plockade upp den med sprucken skärm. Så denna måste fixas snarast då de blev mer än bara en liten skråma.
Igår blev Vilma en månad gammal. Kärleken till sina barn är verkligen så stark. Vare sig vi känt varandra i fyra veckor eller två år. Vare sig de ger en sömnlösa nätter eller gråa hår, så är de så sant att man älskar dom sådär töntigt mycket att man måste skriva de <3
Kommentarer
Trackback